2014-05-12 16:15 #0 av: tlover

Raku är en teknik man använder då man gör keramik och det är raku som anses vara det bästa att göra en chawan (teskål) i för cha no yu. Här koncentrerar jag mig på hur raku är i cha no yu och med te.


Raku ska enligt historien ha utvecklats av temästaren Sen no Rikyu tillsammans med en keramiker som kallas Chojiro. Sen no Rikyu inspererades av Koreansk keramik då raku utvecklades och Försökte fånga andan med cha no yu i en keramik.

Wabi Sabi

Raku är väldigt wabi sabi. Wabi sabi betyder ungefär ”enkelt och gammalt*” och det var viktigt för samurajerna på den tiden och särskilt för cha no yu. En chawan i raku görs genom tummning och formen och färgen är enkel därav wabi. Raku blir också på grund av hur det görs full med små sprickor vilket ger ett intryck av att den är gammal, därav sabi.

Här ser man tydligt stämpeln efter den som gjorde den här chawan
Hur man gör raku till te

Leran till raku ska enligt många vara enkel och det är många som blandar i lite vad som helst i leran. Leran Tummas alltid men kan ibland drejas för att man ska få grundformen och tummas sedan utifrån och in. Raku bränns i låga temperaturer vilket gör den speciell, rakun bränns vid bara 800-1000 grader celsius och kyls av ganska snabbt. På grund av den låga temperaturen och den snabba avkylningen så smälter inte glasyren samman med godset vilket ger en slags isolering så en chawan i raku blir aldrig för het att hålla i hur varmt teet än är.

 

En annan bieffekt av den snabba avkylningen är att glasyren får sprickor. Det kan också finnas brännmärken, märken efter tången som tar ut godset eller liknande, detta anses bara vara bra, vackert och passande. Antagligen skulle n ”perfekt” chawan helt utan skavanker ratas av temästare eftersom den är för perfekt och inte nog wabi sabi.

Färgerna som använts traditionellt var svart, rött och vitt men nuförtiden kan man se chawan's och raku i andra färger.

Varför raku passar till cha no yu

På grund av det osäkra resultatet då man gör raku blir raku perfekt till cha no yu eftersom det passar wabi sabi stilen. Dom små sprickorna, märkena efter tången och så vidare gör att varje raku blir individuell även om dom skulle göras i samma färg och samma form. Att den isolerar så bra hjälper också. Sen så har raku en mer ”levande känsla” än vad andra gods har.

Här ser man tydligt märket efter tången

"Nutida" raku

Nuförtiden görs raku lite annorlunda än förr och raku är ganska populärt i Sverige. Det är antagligen delvis för att man ganska lätt kan bygga en egen rakuugn eftersom raku bränns vid så låga temperaturer. Det finns då och då kurser i raku, däremot så gör man ofta raku till annat än te i Sverige.

Iallafall ”nutida raku” som inte är gjord för att specifikt dricka te ur passar inte till att göra bruksgods som man ska äta/dricka ur pga sprickorna i glasyren.

* Sabi betyder gammalt som blivit fint av användning/fått patina, inte omordernt

 

Källa: Böckerna "te från sencha till lapsang" och "The japanese tea ceremony, cha no yu" och även lite från keramik i fokus (mer om det "nutida" rakun)