Annons:
Etiketterövrigt-terelateratartiklar
Läst 3140 ggr
tlover
7/26/14, 9:43 AM

En teplockares situation i Kina

Kina är det land som har mest tradition av att tillverka te. I Kina tillverkas alla tesorter till skillnad från de andra teproducerande länderna. Men hur ser livet ut för en teplockare i Kina? Jag har försökt att ta reda på detta.

Nu erkänner jag direkt att det är svårt att veta exakt hur teplockarna lever i Kina eftersom regeringen i Kina är väldigt selektiv när det gäller vad utomstående får veta om tex deras produktion men jag har gjort ett försök.

100 000 blad

Vanligtvis plockas två blad och en knopp från varje kvisttopp. Foto House of tea

Det går åt mellan 22 000 och 100 000 teblad för att få ett kilo färdigt Te (beroende på tesort man gör och vilket teträd man plockar av) och det tar mellan några timmar och 6-7 dagar för en teplockare att plocka detta Te.

Teet plockas oftast för hand i Kina även om det finns mekaniska teplockarmaskiner, delvis för att kvalitén blir bättre på teet och såklart delvis för att arbetare är billigt i Kina.

Även hanteringen efter är oftast för hand tex rullningen som man gör för att få Svart te, rostiningen eller pressningen av Pu-erh.

I Kina är teplockandet inte heller en året runt sysselsättning utan man har 4 skördesäsonger under sommaren så det är troligt att de flesta teplockarna måste hitta annat jobb under vintern då man inte skördar Te i Kina.

Situationen ser olika ut på olika plantager och ställen i Kina också. Det finns dom som äger teplantagen som kollektiv eller familj och arbetar väldigt traditionellt, i traditionella kläder plockar kvinnorna teet, man forslar hem det för att rensa och torka. Männen pressar sedan kakorna till Pu-erh teet för hand, eller för fot kan man snarare säga då dom står på formpressen och pressar ihop teet med hela deras vikt. Detta Te är handgjort från plockning till pressning och förpackning och är därför ett väldigt exlusivt och dyrt Te.

Sen finns det dom som jobbar på plantagen mer som dagsarbetare och jobbar på ackord utan att ha nån del i företaget. Dom arbetar då inte längre i traditionella kläder utan i västerlänska kläder men arbetet görs fortfarande för hand.

Det senare teet pressas i maskiner (även detta Te är ett pu-erh) vilket gör det till mindre jobb för arbetaren men det teet säljs för mindre pengar.

Ett maskinellt pressat pu-erh

Vilket av dessa som är vanligare har jag inte siffror på men jag gissar att det senare är det vanligare.

Fairtrade eller inte fairtrade?

När det gäller Kina och fairtrade är det ganska många frågor, tex funkar fairtrade med regeringen som finns där nu? Dom låter antagligen inte en enkel arbetare säga hur det är egentligen men pengarna är nog välkomna.

Fairtrade var i början tänkt att vara för småföretag och mindre kooperativ, vilket fortfarande även om staten inte äger alla företag i landet längre en ovanlig syn i Kina.

Det finns ju studier gjorda i Etiopien och Uganda som visar att plantager med fairtrade märkning där har sämre arbetsförhållanden m.m än grannplantagerna som inte har fairtrademärkning.

Fairtrademärkningen är där bara ett sätt att kunna sälja mer för mer pengar.

Jag tror nått liknande är vanligt i Kina också på de få ställen som faktiskt har faitrademärkning, det är ett praktiskt sätt att kunna ta ett högre pris och få lite extra bra reklam.

###

Min Slutsats

Själv tror jag inte det finns så mycket man kan göra som konsument just nu för den enda märkningen dom finns om arbetarnas situation just nu har bevisats inte funka. Det är ett hårt arbeta alla teplockare har världen över och jag försöker inte lura mig själv att många är lyckliga med sitt jobb men för min del känns det iallafall bättre att betala 100 kr hektot för Te istället för 30 kr hektot även om det antagligen inte är en så stor del av det som kommer till plockaren om det kommer nått alls. Men när man vet att en plockare har fått plocka 10 000 blad för att du ska få ditt hekto med Te så känns inte 100 kronor dyrt alls längre.

Men vem vet i framtiden kanske det finns nått sätt att veta hur teplockaren haft det på riktigt.

Fotot högst upp har vi fått låna från house of tea

Källa: Boken "grönt te", Tv serien "Karavanen til Himalaya", World tea News och T ching

l'm back

Annons:
Upp till toppen
Annons: